Header

Godmorgon på er finisar. Tuff natt med Ledri som hade massa problem med gasig mage. Fick hålla på med olika metoder ett bra tag innan det släppte och han kunde somna gott. Däremot har han vaknat till och från hela tiden under natten och jag har behövt hitta bekväma ställningar för honom så gaserna tar sig ut lättare (mammas lilla hjärta).

Känner verkligen hur tiden för saker och ting inte finns där. Har en hel del jag skulle behöva ordna med, men när finns tiden egentligen? På morgonen när Ledri somna om en stund och Luan är på dagis så tar jag hellre ett varv med dammsugaren och plockar saker än att luta mig tillbaka vid datorn. Skulle ångra mig om jag inte plockade när Luan kommer hem från dagis och röjer loss här hemma. Ni ska se hur det ser ut framåt kvällarna - BOMBNEDSLAG !! haha min lilla vilde.

Fredag den 13 dag "otursdagen". Tror ni på sånt? Jag har personligen ingen upplevelse som jag ser som otur och kan koppla till just den här dagen, men vet att det finns många som har det. Jag ska i alla fall försöka göra något bra med denna otursdag och hinna med en promenad. Jag och Ledri har varit hemma några dagar nu pga. dåligt väder och massa regn. Jag blir så stressad för hans skull då frisk luft gör barnen gott, men samtidigt känns det som spöregn och blåst inte är det vädret men helst sliter ut sitt nyfödda barn i. Vad har ni för planer till helgen?

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Första gången jag blev med barn så var det en stor omställning i livet. Det var svårt att acceptera att hela ens liv förändrades. Från att bara ha sig själv att bry sig om och kunna göra allt man vill "när man vill", till att helt styras av sitt barns behov, rutiner och tider. Nu med andra barnet har jag omfamnat förändringarna och förstår att jag får lägga mina behov åt sidan ett par år framöver. Det är inte lätt alla gånger att inte kunna göra exakt det man önskar man hann med, sånt är livet. Men det är självklart värt alla uppoffringar. Det viktiga är att mina barn mår bra och får det dom behöver, att jag och mina behov kommer i sista hand idag känns bara som en självklarhet (även om jag försöker hitta tid till sån jag gillar också). Jag vet att dom här förändringarna skrämmer många nyblivna föräldrar och dom som väntar sitt första barn eller kanske funderar på att skaffa barn. Men om längtan efter familj och barn är stor så är uppoffringarna värda (tro mig). Känner man sig inte redo att viga sin tid, lägga vissa saker på hyllan för några år, då kanske man ska tänka om och inte sätta ett barn till världen, för om du är en person som inte är redo att ge barnet och familjen ALLT, då kommer det bara att sluta med att barnen blir otrygga och dagarna kantas av bråk. Jag vill inte vara den som står med pekpinne mot ena könet "men" många män b.la tror att dom inte behöver förändra någonting med sina liv. Dom lägger största ansvaret på mamman och lutar sig tillbaka på myten att barnet är mest behov av mamman dom första åren. Så många pappor är frånvarande och blundar för sitt "lika stora" ansvar i föräldraskapet som mamman. Dom ser sig själva som mer fria att fortsätta leva sina liv som tidigare, sena kvällar, hänga med vänner, lägga sina intressen före osv. Men här bör man verkligen tänka om !

Många människor pratar om hur dom inte tänker förändra sina liv bara för det kommer ett barn. Det är lätt att säga i förväg (så sa jag också). Men förändringen är oundviklig. Helt plötsligt är helgerna inga lediga dagar längre, kvällarna kantas med blöjbyten, många uppvak, en nerkissad säng, en del febriga kvällar, amning för dom mammor som ammar och när man som mest skulle behöva sovmorgon är det dags att kliva upp innan tuppen vaknar. Att bara kunna kasta sig ut när vännerna hittar på roliga saker är något man även får lägga på hyllan 9 av 10 gånger. Ingen sa att det skulle vara lätt alla gånger att bli förälder, men tyvärr matchar tonårslivet inte det vuxna familjelivet - ansvar, plik, närvaro, omsorg och rutiner. Men enligt min mening så värt om man är redo att omfamna barn i sitt liv. Känner man sig inte redo för lite mer jobb i vardagen eller att man är "klar" med tonårslivet så vänta lite med att skaffa barn. Barn är inget kramdjur man inte behöver ta ansvar för, det är en livs levande människa med behov och känslor. Dom är oskrivna blad som vi föräldrar ska hjälpa dom att fylla på med livserfarenheter. Erfarenheterna börjar inte dagen dom fyller 10, dom börjar i samma stund som barnet är fött och ligger i era armar. Dom kommer att uppfatta sin omgivning på de sättet ni lever. Dom kommer känna av de känslor som föräldrarna känner, dom kommer anpassa sig efter de rutiner föräldrarna har osv. Föds barn in i relationer som är destruktiva och kantas av kaos så kommer barnet i fråga uppfatta världen som sådan.

Så snälla ni som funderar på att skaffa barn eller väntar ert första - förbered er på omställningar och förändringar i livet. Låt det inte komma som en chock som ni i relationen sedan bråkar om. Förstå redan NU att livet kommer få en annan mening, andra rutiner och att ni kommer ha ett ansvar över vardagen som inte alltid kommer kännas stimulerande och roligt, men som ert barn kommer vara enormt beroende av. De vänner som inte kan acceptera era förändringar eller visa ert "nya" liv den respekten och förståelsen är inte värda att ha kvar. Barnen och familjen går alltid först!


Likes

Comments

Ni vet hur mycket jag skrivit senaste åren om att flytta från Norrtälje och tillbaka till Sthlm igen. Jag är uppvuxen i Sthlm, men flyttade mot Norrtälje när jag var ca 19 år då mamma träffade en kille här ute. Efter ett antal år här längtar jag nu ihjäl mig efter hemstaden igen. Jag är verkligen ingen småstads tjej. Dom senaste 4 åren har varit helt bortkastade år av mitt liv då jag till större del suttit hemma och inte umgåtts med någon eftersom jag inte alls har intresse av småstads mentaliteten och tycker inte Norrtälje lockar till att göra nått utanför hemmets dörrar. Men jag har varit gravid nu två år i rad och att hålla på med flytt kändes bara jobbigt och därför sköt jag fram på planerna tills jag fött Ledri och kommit på fötter. Nu är han 1 månad gammal och jag känner att det är dags att ta tag i sökandet. Jag vet att det kommer bli svårt att få till ett byta av lägenheten till Sthlm, men jag får helt enkelt hålla alla tummar och tår att något dyker upp.

Jag vet att det kommer vara omöjligt att få till en lägenhet inne i stan där jag helst av allt vill bo med familjen, men får helt enkelt svälja den stoltheten en aning och acceptera om det dyker upp något lite utanför. Jag är ju född och uppvuxen i förorten (Bredäng) så jag har inte något emot att flytta tillbaka. Nu menar jag inte just Bredäng, men något liknande. Huvudsaken är att bo i Stockholm och ha alla bekvämligheter nära till hands.

Så jag ska försöka få tid till att fixa ordning lägenheten inför en fotografering så jag kan lägga upp på bytessajten. Kan ju inte fota när det ser ut som "hej kom och hjälp mig, men ingen hjälp kom". Får kanske ta mig igenom ett rum i taget. Förhoppningsvis slipper vi vänta ihjäl oss efter ett byte, men vet att sånt också kan ta tid. Men man måste börja någonstans och nu börjar vi med att få klart alla bilder så vi kan marknadsföra bytet och se vad som händer framöver. Har vi tur kan vi flytta från den här stan inom en snar framtid.


Likes

Comments


Godmorgon på er .. har varit igång här hemma sedan klockan 06.00 i morse, men har legat kvar i sängen med Ledri och bara myst massor. Som jag skrev igår är han så extremt mammig och vill ligga på mig varje vaken sekund, så det är bara till att ligga kvar och möta hans behov med massa mys i stora lass. Resultatet när man tillgodoser sitt barns alla behov är: harmonisk och lugn bebis.

Måndag idag och jag hade tänkt försöka ordna lite här hemma + kontakta ett företag som jag ska ha ett samarbete med. Skulle gjort en beställning med en specifik kod som jag fick för att kunna få hem produkterna, men det funkar inte, så jag har inte kunnat skicka iväg beställningen under helgen som var meningen. Får se om vi kan lösa det på något sätt under dagen.

Vad har ni för måndags planer?


Likes

Comments

Hello bloggish.. jag kan börja det här inlägget med att jag sitter fast med bebis hela dagar "därav den usla uppdateringen". Och när jag menar sitter fast med bebis, så menar jag verkligen sitter fast. Luan var mammig, men lillebror är extrem på alla sätt och vis. Jag får inte lägga ifrån mig honom i 2 sekunder innan han skriker halsen av sig. Han vill ligga vid bröstet konstant hela tiden för att vara nöjd. Han är som en liten sugfisk, såna där som suger sig fast och snålåker på större fiskar (jag är storfisken). Så det har varit lite svårt att få tid för sociala medier när mina armar är upptagna. Det är i såna här lägen det hade varit rätt bra om man föddes som bläckfisk. Jag hoppas att det ger sig med tiden så att han kan acceptera att ligga bredvid mig och vara sällskaplig så jag får lite friare armar och kan slänga upp lite inlägg samtidigt. Men jag vet att ni har överseende, han är bara 1 månad gammal och behöver all mammas uppmärksamhet.

Helgen här hemma har varit helt okej, dåligt väder, men mycket mys med familjen. Igår kom syrran, hennes son och mormor hit och hälsade på. Vi åt mat och hade barnmys med alla ungarna. Luan & Ledri fick present av sin moster som var så tacksamt. Det är så kul att köpa saker till Luan idag då han verkligen använder sina leksaker. För bara några månader så kasta han mest runt dom på golvet och förstod inte riktigt poängen. Älskade unge.

Hur har er helg varit?


Likes

Comments

"Luan blir sjukt besviken att allt i Norrtälje stänger när han vill ut och göra nått kul med mamma, pappa & lillebror" Nu är han less och vill flytta här ifrån för att få ett roligare liv och en uppväxt värd att lägga på minnet.


Blir så less på den här stan.. hur många gånger har jag skrivit det i bloggen nu? Säkert hundra. Men det dyker hela tiden upp små saker som gör mig så sjukt irriterad på att bo här. Ta mig härifrååååååån plz. Igår när vi hämtade upp Luan från dagis så tänkte jag och pappa att vi tar barnen till Busplejset som vi velat göra i typ 1 vecka nu. Så vi jäktar på, byter blöjor, sätter på jackor och mössor som säkert satt bak och fram, in och ut. Vi typ halv joggar med syskonvagnen upp till busplejset. När vi kommer fram är skiten stängd, precis som förra veckan. WTF?? På deras FB sida skriver dom ut att om ingen kommer efter 15.00 så stänger dom "trots att tiden är 17.00". Tror dom på fullaste allvar att alla kikar in deras fb sida innan dom tar barnen dit. Och dom flesta barnen i veckodagarna går ju på dagis och kanske inte hinner dit förs efter 15. Sen ser jag på deras sida när dom lägger ut öppentiden att dom har stängt på familjens högtidsdag LÖRDAG!!!! Hallå hur tänker dom? Inte konstigt att stället inte gick runt och höll på att läggas ner, dom har inget som helst företagstänk. Sen skriver dom att "om" man vill gå dit efter klockan 15 så måste man ringa och säga till för annars stänger dom. Hur många vet om det som inte kollat in deras fb? Kan tänka mig att många barnfamiljer satt sig i bilen och bara åkt dit eftersom dom vet att det är öppet. Tråkigt för dom som kanske bor 1 timmes bilresa ifrån ute på öarna.

Ska man bedriva en verksamhet som fokuserar på barn så är fre - lör - sön de obligatoriska dagarna att ha öppet. Men såhär funkar hela den här staden, allt under helger stänger ner "trots att folk är ledig och under helgdagarna vill ut och göra stan". Nattklubbarna är skit, klädbutiker klarar inte av att hänga med i modet.. ah vet inte vad jag ska säga som jag inte redan sagt tidigare. Den här staden fattar verkligen inte grejen. Hade vi bott i Sthlm nu hade det funnits 100 olika alternativ av aktiviteter vi kunde gjort med barnen, här i Norrtälje finns det typ ett eller två och då stänger skiten ner för att intresset för den här staden inte finns bland oss som bor här. Näää gud va jag vill bort härifrån NU! Det finns en anledning till att jag inte umgås med någon här och sitter rätt ensam, för jag vill inte ha ha med Norrtäljebor att göra (tråkigaste folket). Jag går knappt ut och uppfattas som rätt isolerad i min lägenhet, men med handen på hjärtat så blir jag lika deppad varje gång jag kliver utanför dörren och står och funderar på var man kan gå eller göra. Ska man ta en vända till Willys igen eller gå ner på stan där butikerna är stängda och Espresso House ekar tomt. Åh gud om det bara dök upp en lägenhet i Sthlm nu. Jag skulle tom. tagit en mindre lägenhet än jag har nu bara jag får komma bort.


Likes

Comments


Hello sweethearts, sorry för dålig uppdatering, men jag hinner inte riktigt med att koppla av framför datorn för tillfället. Det har varit mycket dom här dagarna med sjuka barn, städning konstant hela tiden, plocka leksaker, amma, försöka lugna Ledris magknip och däremellan försöka hitta vila för att orka flera timmar till framåt kvällen. Jag gillar normalt sett inte att stressa över bloggandet och kasta upp helt meningslösa inlägg med gamla bilder som ligger och skräpar i arkivet för att jag inte haft tid att ta nya. Men just nu hinner jag inte riktigt med att fota och ha mig för att konstant ha nytt material hit.

Vad har ni för planer denna dag?
Själv ska jag ta mig en till kopp kaffe och göra mig i ordning i den takten jag hinner.


Likes

Comments

Godmorgon, klev upp för rätt längesen, men har spenderat tiden med Ledri som legat vaken med mig i sängen och haft problem med magknip igen. Luan är på dagis och nu får vi hoppas att han håller sig frisk och inte drar på sig mer feber som han kantats med under många veckor till och från.

Jag har ingen aning vad vi ska göra idag om jag ska vara ärlig. Vädret är inte det roligaste, men funderar på att ta båda barnen till busplejset som jag velat göra ett tag nu, men som jag fått avstå från då Luan varit så sjuk som han varit. Får se om han har energi till det när vi hämtar honom från dagis. Men nu ska jag först fixa lite här hemma innan lillknodden vaknar till liv igen och vill ha sin mamma helt för sig själv. Riktig liten mammagris det där.

Likes

Comments

Varje gång reklamen för Temptation Island visas på kanal 5 så vänder det sig i magen på mig. Det väcker upp så mycket olust känslor och jag kan personligen känna den där klumpen i magen som deltagarna måste ha när dom ber om att få se vad deras partner haft för sig med lockande singlar. Jag blir typ rasande inombords och undrar hur långt underhållnings branschen kan gå innan någon tycker att det går för långt?

Först har vi Paradise Hotel (tv 3) som lockar till sig unga människor som bjuds på alkohol och hoppas på att ha sex i tv rutan - allt för att locka tittare och bli största tv kanalen. Och sen har vi Tempation Island som unga människor söker sig till för att testa sina förhållanden. Jag blir på riktigt upprörd över att underhållnings branschen och tv 5 sitter och tjänar pengar på krossade hjärtan och otrohet. Är det verkligen någonting som någon ens ska behöva utsätta sig för för att bli något och synas i media? Borde inte otrohet vara något som är så vidrigt att utsätta sin partner för att vi tar avstånd från sånt beteende? Vad sänder det ut för budskap till människor som tittar på programmet ? Att det är okej att utsätta sina förhållanden, att alla har svårt att hålla sig från frestelser? Jag tycker hela programmet enbart sänder ut ett budskap - att INGEN kan lita på sin partner, att alla är kapabla till otrohet i rätt typ av miljö. Och egentligen vet vi att det inte stämmer, för det finns såklart människor i förhållanden som aldrig skulle såra sin partner och utsätta en annan människa för den smärtan som deltagarna genomgår. Jag tycker även att det är fruktansvärt för alla dom som sitter i ett förhållande där ens partner kanske varit otrogen eller att misstänksamheten finns. Tycker det är fruktansvärt att unga människor som inte lärt sig så mycket om förhållanden, känslor och kärlek, att dom ska få förhållandet vinklat på detta avskyvärda och smutsiga sätt. Är det såhär deras syn på en partner ska se ut, att man konstant ska oroa sig när ens partner är ute och festar, att man aldrig kan lita på sitt förhållande, att det är få förhållanden där någon är trogen? Nä fyfan vilken jävla skit att sända ut i tv rutan. Det skapar bara oro, misstänksamhet, kontrollbehov och mindre tillit i förhållandet.

Däremot så sitter säkert många och tittar och tänker - om tv normaliserar otrohet så är det ingen Big deal! Vilket är avskyvärt. Otrohet är det lägsta en människa kan utsätta sin partner för. Otrohet skadar så många och sätter djupa spår. Många som utsätts för otrohet kommer för all framtid ha svårt att lita på en partner igen och vem ska behöva dra alla över en och samma kam pga. en idiots val?

Jag kommer aldrig stötta TV 5 genom att titta på denna förnedring. Spelar ingen roll om deltagarna sökt till programmet på egen hand, hade man inte haft ett upplägg som detta så hade folk inte sökt till skiten och tittarna påverkas. Jag tycker att TV 5 och Tempation Island utnyttjar unga människors iver att synas och bli kända i media genom extrema förnedringsprogram. En del av dom som ger sig in i förnedrings TVns värld är inte alls medvetna om hur deltagandet kan komma att påverka dom eller en del av tittarna. Unga människor b.la som ser upp till dessa media ikoner och tror att man ska va och bete sig som dom för att "bli någon". Jävla skit om ni frågar mig. Att en TV kanal helt blundar för utnyttjandet av ungdomar gör mig mörkrädd. Att erbjuda alkohol, exotiska resor, sex och otrohet för att locka till sig tittar siffror... spyfärdig!


KANAL 5 NI BORDE VERKLIGEN SKÄMMAS ÖVER PROGRAMMEN NI SÄNDER UT I TV RUTAN. USCH FÖR ER. NI ÄR EN RIKTIGT ÄCKEL KANAL SOM UTNYTTJAR SVAGHETER OCH IVER FÖR ATT MÄTTA ERT EGNA BEHOV - AVSKYVÄRT ALLA DAGAR I VECKAN.

Och Annica som deltar i programmet detta år med pojkvännen Marcello ... WTF? Har ni inte kommit längre än att kasta er in i såna här skitiga dokusåpor som är förknippat med förnedrings tv? Ni har gjort er grej i BB huset, behövde ni verkligen synas i TV rutan där ni ska delta i otrohets program? Tycker det var en riktigt lågstempel av en tjej som ändå kommit så mycket längre och borde ha lite mer självrespekt än så. Men folk är så jävla media kåta idag och gör vad som helst för att synas och få fler följare, tittare och likes att dom kan kliva över lik eller helt lägga moralen på hyllan. Och detta är något underhållnings branschen snappar upp och utnyttjar till sin egna fördel.

så ser man i reklamen hur tjejerna sitter där med krossade hjärtan och gråter och säger - Jag vet inte om jag orkar det här, jag vill bara åka hem. Ja precis, vem vill sätta sig i en situation där underhållnings branschen har plockat ut ett gäng super heta personer som bara har en enda uppgift .. att locka din partner till att vara otrogen mot dig med henne/honom.

Att slå sig igenom i sociala medier idag har blivit så eftertraktat att många gör precis vad som helst för att komma dit. Det kan vara så illa att tom. ens partner i en sån här extrem situation skiter i all moral bara för att "synas", vilket han/hon kanske aldrig hade gjort på hemmaplan bakom tvn. Och singlarna som kommer dit för att sätta paren på prov har INGET att förlora genom att bete sig som skit med noll respekt mot era känslor. Att ha Sveriges underhållnings bransch står bakom den här ivern, att dom tom. står för notan när unga människor super sig dyngraka och har sex i tv när dom inte är i sitt sinnesfulla bruk får mig att tappa orden. Hittar helt ärligt inte rätt ord för att beskriva hur jävla vidrigt detta är.

Att stora ikoner som Annica & Marcello exempel som syns och hörs bland sociala medier varje dag och har chans att påverka sina följare positivt ger sig in i den här vidriga såpan fick mig att tappa all respekt.


Vad tycker ni?


Likes

Comments

Godmorgon på er allesammans. Hoppas ni hade en bra fredag? Vår fredag var en aning splittrad. Trött familj som låg hemma större delen av dagen. Tror både jag, pappa och båda barnen somnade i ca 4 timmar på eftermiddagen. Det var skön, men kvällsrutinen drabbades en del. Och bättre blev det inte när vi fick ett dödsbesked runt tolv tiden inatt. En nära vän till Samir finns inte med oss längre. Behöver inte gå in mer på det, men sorgen är såklart närvarande.

Tänk va livet är skört egentligen. Man vet aldrig när vi förlorar våra nära och kära. När såna här saker inträffar så inser man hur viktigt det är att vårda dom vi älskar mest - barn, familj, partner osv. Det är en av anledningarna till att jag valt att inte leva mitt liv allt för ytligt som många gör idag. Så många människor som tar sina nära & kära för givet, lägger inte den tiden som dom borde, lägger mer fokus på egoistiska saker än på personer som skänker dom kärlek och omsorg. En vacker dag är det försent och man kan inte gott göra sina misstag. För mig betyder mitt förhållande, mina barn och min mamma mest av allt här i livet. Jag kan uppfattas som rätt "ensam" av min omgivning, men jag har inte behovet att lägga tid på saker och folk som inte ger mig något tillbaka. Jag vårdar hellre dom relationerna som faktiskt ger mig något i slutändan. Jag vill inte lägga mig på min dödsbädd och tänka - varför var jag inte mer närvarande, varför var jag så känslokall, varför valde jag bort dom som älskade mig mest. Det vore mitt livs största misstag.

Ta hand om varandra, lev som varje dag vore er sista, för man vet aldrig vad livet har för planer för oss. En vacker dag kan allt bara ta slut och vi får inte chansen att göra sånt som vi dagligen skjuter fram på och tar för givet.

Likes

Comments