Header

Nya inlägg

Mycket händer just nu. Känns verkligen som jag kan föda vilken dag som helst (men man vet aldrig). Jag har haft sånt enormt tryck neråt och ont i både mage och rygg. Kan knappt vända mig på nätterna och det känns stundvis som vattnet skulle kunna gå närsom. Magen har sjunkit massor och tröttheten går inte att mota bort hur mycket jag än vilar och försöker koppla av. Jag är även hungrig hela tiden, kanske ett tecken på att kroppen vill samla på sig energi för att orka inför förlossningen?

Jag vet att det fortfarande är 3 veckor till BF, men i kroppen känns det som att den är förberedd på förlossning redan NU. Jag försöker att inte stressa upp över något, utan det får komma som det kommer. Nu när allt mellan mig och S är löst så känns allt ändå harmoniskt och lugnt igen och jag kan istället se fram mot förlossningen. Det skulle va rätt skönt att ha graviditeten avklarad faktiskt, så skulle någonting sätta igång nu kommer vi inte försöka stoppa upp något, utan då kör vi för kung och fosterland och välkomnar vår son nummer två till världen. Jag ser verkligen fram mot att få träffa honom nu. Ju närmare förlossningsdatumet vi närmar oss, ju mer nyfiken blir jag på honom.. hur kommer han se ut? Hur kommer hans personlighet att vara? Gud va jag längtar.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

Åh vilken trevlig inbjudan av Wonderland Event. Är bjuden på VIP visningen av Paradise Hotel på Cafe Opera den 28 Augusti vilket skulle vara super skoj att gå på. Jag ska givetvis OSA, men kan inte garantera att jag kommer kunna gå eftersom jag går i förlossningstider just nu. Kan föda vilken dag som helst, så allt handlar om hur jag mår i kroppen och att jag inte fött än.

Likes

Comments

Vecka 37 och vi har löst problemen, vilket känns otroligt skönt då familjen alltid kommer först och är viktigast att fokusera på.


Hej på er, ett litet uppehåll sen helgen på bloggen. Som många av er vet har det varit lite kaotiskt i livet senaste tiden och jag tror både jag och pappa varit lite vilse i pannkakan. Hur som helst så kändes det bättre att ta tag i dom diskussionerna på plats här i Sverige istället för att pajkasta med varandra via SMS och sociala medier. Kan väl erkänna att det varit dumt av mig att hänga ut de privata problemen här på bloggen, men ibland vet jag inte riktigt hur jag ska hantera min ilska och besvikelse och då är skrivandet något som alltid legat mig varmt om hjärtat.

Vi har i alla fall satt oss ner som två vuxna människor och löst problemen. Även om jag varit arg och har anledning att vara det så känns det som helt fel tidpunkt i livet att dra i stora nödbromsen när förlossningen står bakom husknuten. Vi har ett till barn på väg och vi behöver båda varandra i det här och barnen behöver oss. Jag tror vi precis som många par tappat varandra lite på vägen när man kastas in i livet med barn. För er som inte vet så hade vi en spädbarnsperiod INNAN vi fick vår första biologiska son. I mars 2015 kom ju lilla Nova hem till oss nyfödd från BB och bodde här hemma i 17 månader, sen födde jag Luan och nu en till bebis. Så det här blir tredje året i rad med spädbarn och det har gjort att fokuset mellan oss som partners försvunnit in i skuggan en del. Det är viktigt att vi lägger tid på varandra också när vi får tid över "även om det är sällan den tiden finns". Och då menar jag inte att vi bara springer runt på flotta event och syns ute i minglet ihop, utan att vi som par får tid ensamma med varandra. Jag tror det är där skon klämt en hel del.

Ville i alla fall bara nämna det eftersom jag nämn en del negativa saker på bloggen. Vill inte hyckla här på bloggen och låta alla tro att jag är strandsatt när vi valt att lösa problemen istället för att ge upp pga. av dom. Jag vill kunna fortsätta att nämna vårt liv ihop med barnen här inne om ni förstår.

Likes

Comments

Lite sen uppdatering då jag varit upptagen från morgon till kväll. Hur som.. i måndags fyllde Luan hela 1 år *GRATTIS*. Min älskade prins har funnits med oss i ett år nu och det finns ingen som är så stolt som jag är över att få vara mamma till just honom. Världens bästa lilla pojke. Det har firats stort kan jag lova. Vi har bestämt att fira honom 1 vecka i sträck för att göra just denna händelse speciell, så varje dag nu har vi ätit tårta, öppnat presenter och grattat vår pojke att han finns i våra liv. Anledningen till att vi firar 1 vecka i sträck är för att det är vanligt att man gör det första födelsedagen i landet pappa kommer ifrån. Så vi har en speciell sak beställd till nu på lördag, får lägga upp bilder då. Han har i alla fall fått så mycket fina presenter, kläder, leksaker (mormor var här och hade köpt en sån fin gunghäst som vi lekt med hela dagen) och ett super fint guldarmband med hans namn ingraverat på.


Grattis vår älskade lilla prins, du är vårt liv.

Likes

Comments

När klockan slog 02.43 inatt var det exakt 1 år sedan som den här ängel kom till världen under lite kaotiska omständigheter :) men kom gjorde han och han var från första stund jag såg honom det finaste jag sett. Den absolut bästa känslan jag varit med om att få upp honom på mitt bröst där han tog tutten direkt "såklart" haha.

1 år av så mycket kärlek, skratt ihop med min älskade pojke. Mamma älskar dig mer än någon annan människa någonsin kommer kunna göra. Det är du mamma för alltid min älskade ängel.

Grattis, grattis, grattis världens bästa kille

Likes

Comments


Godmorgon älskade läsare

Yes yes yes.. jag lyckades somna rätt tidigt inatt och vaknade klockan 06.00 nu på morgonen. Känns en aning bättre än att gå och lägga sig klockan 08 varje morgon. Lergiganen som jag tagit nu dom senaste 3 dagarna har kanske hjälpt en del för att lugna ner nerver så jag kan somna, så jag tänker fortsätta med dom fram till förlossning nu. Blir att ta en varje kväll två timmar innan Luan ska lägga sig, så jag kan somna i tid med honom. Kommer säkert få jobba en del på hans rutiner igen, om jag förstått det rätt har dom varit dåliga under resan. Kanske inte exakt det man vill behöva tråckla med såhär när man är höggravid och ska föda närsom, men det är ingen som direkt tagit hänsyn till det som jag bad om innan han åkte. Well well.. får ta ett djupt andetag och fixa det på egen hand, jag är rätt petig på det här med fasta rutiner även med mig själv, så det ska nog gå bra.

Ska snart kliva upp ur sängen och äta lite frukost. Jag är ingen frukost människa, men efter att proverna på förlossningen natten till lördagen visade på allvarlig näringsbrist så måste jag piska på mig själv en aning och äta så gott jag kan och orkar. Såhär när jag är höggravid hade det varit bättre att vara en tröstätare när jag mår dåligt istället för en som tappar all matlust.

Hoppas ni får en fin start på veckan.

Likes

Comments

Vilken dag jag haft.. pratat massa i telefon, städat och nu på kvällen har jag tittat på nya avsnitten Johan Falk som jag aldrig sett. Har varit en helt okej dag faktiskt trots omständigheterna. Har packat ihop lite mer saker som den där får ta med sig härifrån i morgon. Längtar faktiskt väldigt mycket till i morgon när min älskade son kommer hem till mig igen. Han är det fina här i livet och fyller mitt hjärta med så mycket kärlek. Tänkte att jag skulle gå och lägga mig snart och läsa lite i boken "att föda". Jag tänker att det kan vara bra att läsa den även om jag inte har någon aning hur jag tänker mig med förlossningen. Funderar lite på om jag ska åka in helt själv till BB när det är dags eller om jag tar med någon vän dit kanske. Just nu är jag inne på att göra det hela på egen hand med bara barnmorskorna, men då kan det ändå vara bra att ha läst och förberett sig lite på vad som kommer hända. Det viktigaste är att jag snart får träffa min andra son, det ska bli så mysigt att komma hem med honom till storebror och se hans reaktion. Såklart är jag lite nervös inför att vara ensamstående mamma med två så små barn, men det löser sig på något sätt. Det viktigaste är att vi tre tillsammans har ett hem ihop.

Någon av er som läst denna bok och tycker den hjälpt?

Likes

Comments

Åååh i morgon kommer den här lilla killen hem till mamma igen. Soooooom jag saknat honom. Två veckor utan min kärlek har varit alldeles för länge och för påfrestande för mammahjärtat.

I vår som kommer åker jag garanterat tillbaka med båda barnen till Puerto Banus och fortsätter utforska där morfar bor. Finns så otroligt mycket saker att se och göra för både oss vuxna och barn. Men det är ett tag kvar till dess, så nu ser vi till att lilla sötnosen kommer hem till mamma först så vi får ta igen dom två veckor vi varit ifrån varandra. Han blir ju storebror snart också. Ska bli kul att vi utökar vår familj och blir 4 stycken här hemma.

Likes

Comments


Hello bloggen.. hade så sjukt svårt att somna inatt. Tror jag somnade någon gång runt 08.30 i morse eller nått. Värker fortfarande i nedre delen av magen. Har fått ondare efter dom undersökte mig på förlossningen natten till lördagen, så igår kröp jag typ fram här hemma och orkade inte göra så mycket. Idag ska jag bara ta det lugnt och städa och se på någon film. Ta en lång skön dusch vore inte heller helt fel. Jag vet att jag fått order om att bara ligga i sängen hela tiden, men jag har svårt att bara ligga där och inte göra nått, men jag gör allt i snigelfart och vilar direkt om jag känner av att sammandragningarna kommer igång.

Hur har ni haft det i helgen?


Likes

Comments

Jag åkte in till BB Stockholm förlossning pga. smärtsamma och täta sammandragningar/värkar nu inatt. Jag har känt av i kroppen i några dagar nu att den här situationen har påverkat hela graviditeten. Att det skulle påverkat så pass mycket som jag fick besked om inatt hade jag dock ingen aning om. Förlossningen är igång (för tidigt). Så dom har nu försökt att stoppa förlossningen genom att ge mig Bricanyl. Det visade sig även att dom täta och ihållande sammandragningarna påverkar lillebrors hjärta, vilket krossar mitt hjärta. Att sitta här och bli behandlad på ett sätt som knockar mig på alla sätt och vis och inte kunna förhindra eller påverka det och veta att det indirekt påverkar de lilla livet jag har i magen (förjävligt helt ärligt). Dom kunde även se på prover att jag hade allvarlig näringsbrist. Jag har mått så dåligt i 2 veckor nu och vet att jag ätit dåligt då hela matlusten försvunnit även om jag försökt att hela tiden tänka på att äta (tydligen alldeles för lite) eller så är det stressen som tar upp all energi jag stoppar i mig. Dom konstaterade att det är stressen som påverkat det hela och gav mig strikta order att det ända jag får göra nu fram till förlossning är att ligga och vila och typ ta mig från sängen till toan. Jag kom precis hem, klockan är 7.00 på morgonen och jag känner mig helt slut på energi. Jag skakar i kroppen och vet inte hur jag ska orka med resten av tiden och hur jag ska klara av en förlossning för tillfället. Just nu vill jag inte föda, jag är inte mentalt redo för det. När jag tänker på förlossningen känner jag mig bara ledsen. Jag vill inte ha någon med i det där förlossningsrummet, ändå vet jag inte hur jag ska klara av att föda utan någon som peppar mig. Fan va jobbigt allt är.

Jag har tagit en Lergigan för första gången under den här graviditeten nu och hoppas på att få sömn. Jag har knappt sovit på 2 veckor. Jag hoppas att bricanylen hjälper och att jag inte behöver vakna upp med förlossningsvärkar och behöva åka tillbaka igen "risken finns". Det är verkligen ett mardrömsläge, vem vill ha det såhär när man snart ska föda barn? Vem vill att barnet i magen ska ta stryk av sånt här?

Kan uppdatera er om läget när jag vaknar till liv, hur det är med sammandragningarna och allt. Nu ska jag lägga mig på sängen och hoppas att den där lergiganen ger mig många timmars sömn, både jag och bebis behöver det i den här utslita stressade kroppen.


Likes

Comments

Nya inlägg