Header

Godmorgon.. vilken härlig start på dagen. Alla här hemma är på sitt absolut bästa humör och mår toppen den här morgonen. Solen skiner och jag har öppnat upp alla fönster och släpper in frisk luft. Medan jag har lite energi för ovanlighetens skull, så tänkte jag passa på att städa och göra lite nytta. Luan och pappa gick precis iväg ut på en promenad och jag kan röja på i min egna takt.

Vad har ni för lördags planer?

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

Vilken dag jag haft på sociala medier idag. Efter mitt inlägg jag skrev tidigare har det gått hett till på Facebook och inlägget har besökts av massvis med människor. Jag är fruktansvärt tacksam för allt medhåll jag fått till höger och vänster, men som också gör mig så ledsen att vi är så många som skriker efter förändring från regeringen utan någon som helst respons. Kritiserar man regeringens hantering av invandringspolitik eller bristande ansvar i andra frågor som råder i världen så blir man direkt kallad rasist eller liknande.

Jag tycker att det är så skönt att jag öppet kan skriva om dessa frågor och verkligen kunna slå ifrån mig folks lätta påhopp om rasistkortet då jag är förlovad och väntar mitt andra barn ihop med en muslim. Jag är allt annat än rasist, men jag reagerar så extremt starkt på hur vår regering helt tappat vettet och agerar så oansvarigt i en del politiska frågor.



Hur som helst..

Funderar på om jag ska börja skriva lite mer om samhälls frågor på bloggen? Jag kommer självklart enbart skriva utifrån mina egna värderingar och inte vara politisk korrekt. Min blogg är personlig och ska enbart genomsyras av vad jag personligen tycker och tänker. Det händer så mycket runt om oss i världen och jag har alltid haft ett stort intresse för debatten. Jag tappade den glöden ett tag när jag gick ur Socialdemokraterna, valde att vara helt opolitiskt under en tid (vilket jag varit). Men Jag känner att jag utan problem kan börja dra ut lite såna här diskussioner igen då det ligger mig varmt om hjärtat.

Hoppas ni inte har emot såna inlägg.

Likes

Comments

VARNING: Jag kommer i detta inlägg inte vara politisk korrekt, jag kommer skriva från hjärtat efter dokumentärer jag sett, Facebook uppdateringar där Svenska folket förtvivlat skriker efter förändring från våra politiker, uppdateringar från polismän som berättar om deras vardag i vårt Sverige idag, men som vill tystas ner av politiker och andra statligt arbetande och min egna känsla samt oro kring den värld samt de Sverige vi idag lever i.

Först och främst vill jag börja detta långa inlägg med att jag under hela mitt liv varit socialdemokrat. Fick tom. ett förtroende uppdrag i kommunen jag bor i "Norrtälje". Jag valde att hoppa av mitt uppdrag efter detta val av den simpla anledningen - jag kunde inte längre stödja deras fruktansvärda politik som upprör så många medborgare i detta land. Varför kommer ni förstå i texten.



Jag känner någonstans att det är min skyldighet som bloggare med så stor skara läsare att sluta blunda för allt jag dagligen ser i våra medier. Vi har stor makt att kunna påverka, ändå sitter vi och skriver om kläder, parfymer och ytliga ting medan kvinnor och barn blir våldtagna och halshuggna dagligen.

Igår sändes ett program på SVT om kvinnorna som krigar mot ISIS. Jag fick under programmet ta en paus för att gå iväg och gråta när en kvinna berättar: om en mamma och hennes barn som inte fick mat på 3 dagar. En av IS anhängarna bad mamman få tyst på bebisen. När mamman misslyckades så skar dom av bebisens huvud framför mamman och la det döda barnet framför henne och bad henne äta på sitt egna barn.

Dom här barbarerna/massmördarna/parasiterna till män värnar våra politiker om. Dom kan sitta med sina gråa kostymer i TV rutan och prata om förändring, om noll tolerans, om att slå tillbaka och allt annat skitsnack dom häver ur sig för att enbart fiska röster till nästa val. Verkligheten ser ut som så att dom med öppna armar välkomnar dessa massmördare till vårt land där dom får både husrum, hjälp med pengar och på öppna gator kan våldta svenska medborgare utan att ens bli straffade för sina brott. Medborgare vågar knappt ingripa idag i rädsla för att själva bli gärningsmän. I en uppdatering på Facebook där man publicerat en artikel ur Aftonbladet där en kvinna blivit våldtagen på en buss av 3 män och ingen ingrep, läser man kommentar efter kommentar om varför dom tror ingen vågar ingripa "i rädsla att själva bli dömd för misshandel eller liknande".

I vårt Sverige välkomnar politikerna våldtäktsmän, dom serverar dessa män en buffé med godsaker som dessa män kan göra vad dom vill med utan att oroa sig för utvisning, oroa sig för att behöva sona sina straff. Blir någon ens dömd för våldtäkt idag eller anser man att en gruppvåldtäkt på en chanslös flicka är ofredande enbart? Jag blir mörkrädd och förbannad.

Jag skulle vilja se våra politiker personligen åka ner till de krigsdrabbade områdena, se dessa våldtagna och torterade kvinnor i ögonen vars män och barn blivit halshuggna. Jag vill se när dom framför dessa modiga kvinnor säger - Vi i Sverige älskar att välkomna dessa odjur till män som utsatt er för detta och bjuda dom på allt. Vi hyllar dom och anser att dom är mer värda än något annat. De män som åker från Sverige för att kriga med IS får stå först i bostadskön och serveras alla andra bekvämligheter medan dom även i Sverige får våldta och tortera utan att straffas för det.

Det skulle jag vilja se, jag skulle vilja se vad dessa kvinnor använde sina vapen till i den stunden. För. hade jag varit mamma till ett våldtaget barn och fru till en halshuggen man så hade jag även slagit tillbaka mot de politiker som smekte mördaren/våldtäktsmannen medhårs - JUST SAYING!



Det kanske bästa som hänt sociala medier "enligt min mening" måste ändå vara Peter Springare som ingen insatt kunnat undgå. Han blir hyllad för att bryta tystnaden och öppet dela med sig av sitt arbete som polis. Vilka ärenden som veckovis ligger på hans bord. Han blir även hatad då han öppet vågar säga att de flesta brott som har med våldtäkter/grova våldtäkter utförs av män med utländsk härkomst "Irak, Syrien, Afghanistan, Somalia, Turkiet" osv. Med tanke på hans position så ska det tydligen vara FEL att förmedla hur verkligheten ser ut.

"Vill poängtera att jag är allt annat än rasist som många gärna vill skylla på när man lägger korten på bordet och skriver öppet om dessa saker. Jag är förlovad med en muslimsk man och väntar mitt andra barn ihop med honom"

Däremot tycker jag det är fruktansvärt viktigt att sluta gömma fakta. Jag tycker Peter Springare gör helt rätt i att berätta sakligt om det vi alla redan vet, men som ingen politiker vågar prata öppet om. Tidningar vågar aldrig beskriva gärningsmännens härkomst i rädsla för att bli kallade för "rasistiska blaskor" som skiljer på VI & DOM. Måste man vara rasist för att berätta vad som hänt sedan Socialdemokraterna öppnade våra gränser och öste på med folk dom hade noll koll på i långa loppet? Om det är de som i Sverige idag kallas rasist så behöver vi alla gå om skolan och skaffa oss med allmänbildning.

Vill självklart även få med att jag är fullt medveten om att långt ifrån alla flyktingar begår vidriga brott på svensk mark. Utan jag precis som många andra reagerar och diskuterar den gruppen som faktiskt gör det och aldrig blir straffade för sina handlingar, utan istället gullade med av våra politiker.



Efter att ha sett dokumentärer på SVT så satt jag mållös en lång stund. Jag började fundera mycket över de "stackars pojkar" som socialdemokraterna värnar så om, som flyr kriget och söker skydd i vårt Sverige. Här har vi kvinnor som själva varit tillfånga tagna, blivit torterade, våldtagna, sett sina barn och släktingar blivit slaktade framför sina ögon... slå tillbaka mot ISIS. Dom stannar och krigar. Medan fegisarna till män flyr och fortsätter sina barbariska handlingar innanför gränserna i skyddade länder.

Jag blir spyfärdig rent ut sagt när jag tänker på hur våra politiker daltar med dessa massmördare samtidigt som dom slår dövörat till sina egna svenska medborgare när dom gör uppror på sociala medier efter dom blivit matade med artiklar om gruppvåldtäkter och andra vidriga handlingar. Många har börjat ifrågasätta, men politikerna vägrar se, höra eller lyssna.

Vad kommer politikerna använda till sitt försvar efter en dokumentär som denna? Ska dom fortsätta spotta ur sig skitsnacket om medmänsklighet? Är det de dom säger till alla våldtagna kvinnor som söker hjälp hos Svenska polisen som så fint ska tystas ner och smutskastas när dom fått nog och bjuder oss på den RIKTIGA sanningen? "se så lilla vän, det var medmänskligt av dig att 3 män fick festa loss på din kropp och det är inget vi ser allvarligt på, utan tycker du ska bjuda dessa stackars män som varit med om så mycket värre på detta".

Under min tid hos Socialdemokraterna

Visste ni att jag blev kontaktad av socialdemokraterna efter att jag gav mig på ett politiskt inlägg om SD. Man fångade intresse för mig då jag hade starka åsikter kring deras politik. Jag står för att jag var väldigt emot SDs främlingsfientliga politik innan kaoset bröt loss bland oss Svenskar efter att vi öppnat gränserna helt och lät vem/vilka som helst kliva in och ta för sig. Jag kan idag förstå att folk röstar på partier som vill göra skillnad i just denna fråga eftersom medborgarna anser att det är ett av Sveriges idag största problem.

Hur som helst...
Efter en tid när jag som privat person började reagera på en del nyheter som publicerades om våldtäkter både här och i andra länder osv. så började jag direkt bli tillrättavisad av mitt egna parti. Jag fick inte ha några privata åsikter utan allt jag läste skulle jag ordagrant söka källkritik om. Jag blev även uppringd privat på telefon och ombedd att ta bort inlägg om varför jag hoppade av partiet och att jag inte skulle skriva saker på bloggen ur mitt privata perspektiv utan att rodda med partiet eftersom det kunde vinkla bilden av dom fel.

Detta tyckte jag var väldigt lustigt eftersom den yttrandefriheten är något som "utåt sätt" är så viktigt för partiet, men bakom stängda dörrar fick man tillrättavisningar och fick absolut inte ha egna åsikter så länge dom inte smekte partiet medhårs (detta är min uppfattning).



Vad gör vi åt dessa problem? Det svåraste är att kunna påverka när politikerna inte lyssnar och tar sitt folk på allvar. Jag väljer att gå ut och säga något även om jag är den sista att skapa skillnad. Det är politikerna i alla länder som kan skapa förändring och med sig kan dom få folket. Folket kan omöjligt oavsett hur mycket vi skriker göra ett skit åt denna hemska situation världen runt om ingen väljer att lyssna.

Istället för att omfamna sanningen, lyssna till polisens arbete dagligen, vart problemen är som störst och vilka grupper som utför vissa handlingar (svenskar som invandrare), lyssna och se folket förtvivlan i alla dessa tusentals kommentarer på sociala medier, debatter i tidningar, dokumentärer... nä istället gör våra politiker tvärtom. Dom ger oss en bild via medier, men bakom stängda dörrar låter det annorlunda.

Vart kommer världen sluta?
Jag har tröttnat på politikerna daltande och noll ingripande i allvarliga situationer. Jag blir illamående av att se så många göra uppror på sociala medier ihop om att politikerna ska ta åt sig och lyssna. Jag har tröttnat på att behöva se dokumentärer som denna på SVT om alla dessa utsatta människor och det ända politikerna gör är att smeka gärningsmännen medhårs.

HAR DU PRECIS SOM JAG TRÖTTNAT?


Likes

Comments

Lite sent att säga godmorgon kanske, men vi är igång här hemma. Lonisen bestämde sig för att vakna klockan 04.00 i morse och vägrade att somna om. Så vi klev upp, åt lite gröt och bytte blöja, sen lyckades den lilla busungen somna om gott. Egentligen brukar jag inte ge honom något att äta så tidigt på morgonen/natten, men ibland kan det faktiskt vara den ända lösningen till att han kan somna i lugn och ro när magen är ordentligt mätt.

Igår hade jag flyt här hemma trots förkylningar och annat jobbigt. Jag städade och hann med rätt mycket. Tänkte att jag skulle fortsätta städa sånt jag normalt sett inte hinner med idag, rens lite lådor och annat. Har även funderat på att byta sovrum. Vårat stora sovrum ligger intill köket och Luans i hallen. Men nu när han är på väg att bli större och kommer utnyttja sitt barnrum på ett helt annat sätt så tror jag det kan vara smart att ha hans rum intill köket där vi oftast är. Då jag kan sätta upp en grind och låta honom leka loss hur mycket han vill och samtidigt ha full koll på vad han gör. När han har rummet i hallen får man hela tiden springa och kolla läget. Tror det kan vara en smart lösning. Får se om jag orkar konka på sängar idag eller om jag tar det en annan dag, men jag har som mål att fixa det innan jag blir för stor i graviditeten.

Vad har ni för planer idag?

Likes

Comments

Dålig uppdatering senaste dygnet, men jag har mina anledningar och dom heter .. s j u k ! Usch igår mådde jag så extremt dåligt och spydde under kvällen. Låg i sängen och kom inte upp här ifrån. Jag undrar verkligen när det här gravid illamåendet ska ge sig? Har passerat V16 nu och jag borde börja må bättre. Sen att jag dragit på mig den värsta förkylningen på det gör ju bara allt så mycket värre. Ikväll mår jag inte heller bra, har sån extrem huvudvärk att jag förvånas att jag ens sitter här och skriver nu. Men jag kände för lite bloggtid, kika in här och hälsa på världens bästa läsare.

Hur har ni haft det i helgen?
Hoppas ni är friskare än jag är.



Likes

Comments


Nej jag är inte sponsrad på något sätt, utan hittade dessa sjuuuukt coola nappflaskor när jag sökte efter barnsaker på google. Jag vet inte vad dom ser ut som, men dom påminner mig om formen på en parfym jag hade som ung. Dom här blir det att beställa hem i lite olika färger, det tycker jag barnen förtjänar, dessutom är det alltid kul att hitta lite utstickande och roliga barnsaker.. tycker ni inte?

Flaskorna hittar ni här .



Likes

Comments

När man smyger in i sovrummet och hittar de här, då dööööör mamma hjärtat tusen gånger om. Finns inget som är så mysigt som att ligga bredvid sitt sovandes barn. Dom ser så rofyllda och harmoniska ut. Mitt lilla hjärtegull. Tänk att jag om bara 5 månader ska få ha två såna här små sötkorvar sovandes bredvid mig... Gaaah det är livet.

Likes

Comments


Godmorgon allesammans. Jag är fortfarande super förkyld. Tror jag åkt på förkylningarnas förkylning om jag ska vara ärlig. Har sovit dåligt inatt igen, hostar, nyser och snorar. Luan var också snorig i morse och hade svårt att amma ordentligt då han inte kunde andas fritt genom näsan. Men som den super bebisen han är hängde han inte läpp för det utan mumsade i sig en tallrik med gröt och djungeldessert istället. Efter två timmars mys har han nu somnat om en stund och jag passar på att uppdatera här medan jag dricker en god kopp kaffe och kollar lite på youtube.

Söndagens planer:
Helt ärligt har jag inga som helst planer för den här dagen, jag tar timmarna som dom kommer. Får jag energi under dagen så tänker jag städning framför allt annat. Hatar verkligen när alla ligger sjuka, för ingen orkar ta tag i något här hemma. Man kämpar sig igenom dagarna med Lonisen that's it.

Vad ska ni göra idag?

Likes

Comments

Ammar jag fortfarande trots graviditeten?
Svaret på frågan är JA. För mig har det aldrig varit aktuellt att sluta amma min 7 månaders son bara för att jag blev gravid så fort efter förlossningen (3 månader endast). Det är för mig viktigt att han får tutta så länge han vill oavsett om det kommer en till bebis tätt inpå, dom får väl dela lika som alla syskon gör haha.

Nä men för mig har amningen varit så enormt viktigt. Jag har aldrig jäktat mig själv med att trappa ner eller liknande, utan låter min son själv få bestämma i vilken takt han vill fortsätta ammas. Närheten och tryggheten som amningen skänker är så viktig att han får och det ska ingenting få ta ifrån honom, inte ens en till graviditet. Så han har fri tillgång till amningen resten av min graviditet och även efteråt om han har behovet.

Är det jobbigt att amma och vara gravid?
Svaret på frågan är JA hahaha.. som ni gravida eller som varit gravida vet så ömmar bröstvårtorna massor och det kan bli lite smått obehagligt att ha en 7 månaders klump som ligger och biter tag och sliter i vårtan "för nu är ju bröstet något man kan leka med också, inte bara mat". Men det som varit jobbigast är att varje gång som Luan ska tutta så sätter illamåendet igång. Vet inte vad det har med att göra, men varje morgon när jag vaknar och tror jag mår bra, ja då räcker det med att han lägger sig vid bröstet och sen säger det bara POFF och jag står kort därefter hukad över toaletten. Vet inte om alla haft samma problem som ammat under graviditeten eller om det bara är jag?

Men det är något med amning som påverkar kroppen. Efter förlossningen så var mitt jobbigaste problem "efter sammandragningarna" eller vad det kallas. Varje gång jag ammade så gjorde det så ont i livmodern som skulle dra ihop sig. Amningen påverkade det enormt mycket och det vet jag att jag inte är ensam om. Så jag tror amning stimulerar och påverkar kroppen på massvis med olika sätt, även gravidillamående tydligen.


Likes

Comments


Såg en video idag med Jocke och Jonna där dom ifrågasätter en del som har med självaste youtube att göra. Då jag inte är en youtuber kan jag inte uttala mig om vad som händer på just deras plattform, men jag har känt av stora förändringar i bloggvärlden också och det är dom jag tänkte skriva om här nedanför.

"nu nämner dom lite andra saker än jag kommer göra här nedan, men jag tror ni förstår vart jag vill komma någonstans, att hela grejen med sociala medier oavsett vilken plattform man valt att satsa på har förändrats så sjukt mycket"


Bloggarna blir mer en plattform för reklam:
Jag precis som många andra känner nog av att alla bloggar har gått från personliga till att bli mer en affärsverksamhet ? Man ska ha samarbeten, ta bästa produktbilderna, måste lägga tid och pengar på bra retuscheringsprogram, måste skriva recensioner på samma sätt som tidningar gör osv. Jag har sett många av mina favorit bloggare gått från att vara personliga till att bedriva mer eller mindre mediatidningar där man lägger upp material som ska efterlikna magasin du köper på pressbyrån.

Man slutar att ta bilder på ett personligt sätt, utan många bloggare tar efter varandra och de flesta bloggarna idag ser likadana ut med samma typ av innehåll. Outfit bilder, produktbilder och allt därtill är bara en kopia av de stora modebloggarna - as boring! Allt som publiceras måste vara av sån sjuk kvalité att man lätt kritiserar sig själv om man inte kan eller får tid till att ordna med bilder så dom ser ut som inspirationsbilder ur ett modemagasin. Precis som Jocke och Jonna nämner i sin video att youtube var mer underhållande förr, precis så känner jag även för bloggarna. Det var roande att läsa bloggar eftersom dom var personliga. Idag följer jag inte en enda blogg om jag ska vara helt ärlig. Jag sympati följer en del personer här på nouw bara för jag känner dom, men är egentligen inte intresserad av deras innehåll eftersom som dom gått från sitt personliga "jag" till att ta efter alla andra.

Det var roligare förr:
Enligt min egna uppfattning var det mycket roligare att blogga för några år sedan. Pressen att ta bilder på ett speciellt sätt, skriva som en reporter och forma hela sin blogg som ett magasin fanns inte. Man loggade in på sin blogg och skrev om allt mellan himmel och jord. Idag är det så sjukt viktigt att ha en röd tråd för sin blogg och hålla sig inom den ramen för att företag ska veta vilka bloggar som matchar deras önskemål.

Bloggen = företagande:
Idag har bloggarna eller åtminstone de som väljer att verkligen lägga tid på sina bloggar blivit mer eller mindre ett företagande. Man ska ha rätt sponsorer, rätt kontakter, SKA vara ute i minglet och synas för att få fler erbjudanden som gör att bloggen växer. Jag som under en tid var väldigt mycket ute i svängen på event och annat har verkligen märkt av detta. Idag tex. när jag är mamma och även gravid igen och kanske inte kunnat gå på alla inbjudningar jag fått, har åkt ner på listorna snabbt och får inte alls lika mycket inbjudningar som för bara 2 månader sen. Man måste alltså hela tiden vara i farten, synas med rätt folk osv. för att kunna ta sig någonstans. Att bara vara en simpel bloggare hemifrån som satsar hårt lönar sig inte alls längre. Ändå är jag samma bloggare med samma kärlek och driv för min blogg. Men om jag inte kan tacka ja till eventbyråers flotta inbjudningar så är man inte en piss värd efter ett tag. Det är en sån falsk och rövslickande värld när jag tänker efter.

Företag sätter större press på bloggare:
När man hade samarbeten med företag för några år sedan var det ingen hets. Man tog emot sin produkt och bestämde mer eller mindre själv om man ville skriva om den. Det fanns inget som sa att du måste skriva bra om produkter du inte gillar. Idag hetsar företag över att man ska få upp samarbeten på speciellt utvalda dagar. Har du inte fått upp inlägg eller poster i tid så hetsar dom på både Instagram samt mail : VART ÄR POSTEN, VART ÄR INLÄGGET??? Det spelar verkligen ingen roll om man som jag ex. legat hemma med gravid illamående i flera veckor och knappt orkat in i duschen, nej man ska smeka dom medhårs när dom vill OAVSETT hur man mår, du kan ha 40 graders feber, men nog fan måste du publicera en sån dag ändå.

Man märker även på många bloggare hur dom skriver positiva recensioner om produkter dom egentligen inte alls varit positivt inställda till - ALLT FÖR ATT FÅ SAMARBETEN TILL BLOGGEN OCH "BLI" NÅGON. Jag har läst hos vissa bloggare hur dom sågar en del företag och deras produktutbud "under tiden dom inte fått förfrågan om samarbete". Sen vipps får dom förfrågan om just dom vill vara ambassadörer för just dessa produkter och då öser fjäskerierna ner i inlägg med snyggt tagna bilder på just den där produkten dom tidigare tyckte var den största skiten som existerat. Så trist att se hur bloggvärlden och vi som driver bloggar tappar oss själv helt för att ta oss fram.

Bloggare blir allt mer falska:
Förut kunde man läsa mer power inlägg där bloggare stod för sina åsikter, idag kan man se en och samma bloggare heeeelt gå ifrån sin personliga stil att blogga på och bli någon helt annan bara för att det går hem på topplistorna. I don't know asså, känns som dom flesta idag bara smeker framgångens falska päls även om det är till kostnad av deras personlighet. En del kikar in på bloggar som klättrar och tänker: aaah jag ska också satsa på de där konceptet. Näää asså den där copycat grejen bara för att bli något går så feting bort hos mig. Det är därför som jag verkligen vill byta plattform och köra mitt egna race utan topplistor och andra bloggare som man dagligen jämför sig med. Jag blir verkligen så inspirations fattig av hetsen mellan oss mediaikoner - vem gör det bäst, vem har mest tid, vem kan ta sig tid till flest event, vem åker på flest inspirations resor, vem samarbetar med flest företag, vem är grymmaste mammabloggaren, vem skriver bästa recensionerna ... Bläää

Bloggvärlden är inte var den en gång var och jag tror faktiskt det är lite de som gjort att jag tappat stinget en hel del. Jag har märkt hur mitt egna bloggande gått från personligt till en affärsverksamhet och satt mer press och stress. Trots att man fått en massa trevliga saker hemskickade och inbjudningar till lyxiga event och liknande så tappade hela bloggrejen sin charm. Idag ser jag andra bloggare tagit efter den typen av bloggande och det är sorligt att se hur dom tappar sitt "jag" i jakten på mer läsare och sponsorer.

Vad tycker ni?


Likes

Comments

Nya inlägg