• Debatt,  Tankar / Känslor

    Vågar du vara dig själv?

    Vem är du, vågar du vara dig själv eller är du en slav till omgivningens behov?

     

    Många av oss vågar inte bygga en stadig grund att ställa sig på. Istället blir man slav åt sin omgivnings krav, behov och synsätt. Rädslan att bli kritiserad, motarbetad eller illa omtyckt är ett faktum. Många är rädda att hamna i ett utanförskap och därför smeker dom normerna medhårs. Man lägger undan sitt unika jag i ett fack där ingen ser eller kommer åt, plockar enbart fram sig själv bakom stängda dörrar. Man lyssnar för mycket på vad människor tycker och tänker, tar åt sig av negativa kommentarer och formar sedan sitt liv efter det. Rädsla, alltid en rädsla för att inte passa in, för att inte vara tillräckligt omtyckt och älskad av sin omgivning. Många har tyvärr i dagens samhälle svårt att “vara sig själva”, kraven från samhället och människors önskan att forma sin omgivning efter sitt egna tycke gör att många har svårt att stå stadigt på sina grunder. Man börjar leva sitt liv för att behaga andra istället för sig själv.

    Jag är motsatsen – Jag har alltid gått min egna väg! När människor kritiserat mig som person eller vad jag valt att lägga min tid på, så har jag alltid ryckt på mina axlar och inte brytt mig. Jag är en udda person det vet jag. Jag älskar ensamheten, är kreativ på mitt personliga sätt, har alltid varit intresserad av ovanliga saker, klär mig aldrig efter modet utan har alltid varit lite mer vågad och utstickande, jag skiter i samhällets normer och gör alltid saker på mitt egna vis, är överdrivet intresserad av crime dokumentärer “speciellt seriemord” och skulle vilja jobba som gärningsmanna profilerare i mitt nästa liv, jag står upp för mina åsikter och har inga problem att lägga fram saker svart på vitt “oavsett om det kommer svida i betraktarens ögon”. Listan kan göras lång. 

    För mig har det alltid varit viktigt att vara Angelica. Självklart är jag inte mer än människa och kan påverkas av yttre omständigheter, men jag tycker jag varit rätt duktig på att vara sann mot mig själv. Jag har alltid gått min egna väg, vågar vara unik och egen, stått på mig gällande mina åsikter, klätt mig så som jag vill och inte vad som anses som anständigt. Jag är rättfram, rak och öppen, sitter aldrig och håller tillbaka på mina känslor eller åsikter i rädsla för vad andra ska tycka. Jag har stött på många motgångar genom att vara den jag är, folk har tendens att tycka mina öppna personlighet är obehaglig. Många kritiserar gärna att jag är frispråkig och hur jag väljer att visa upp mig själv som person. Jag skiter helt enkelt i hur folk ser på mig, jag kör mitt egna race och är bäst på att vara mig själv. Jag har alltid varit beredd på att jag kommer kunna bli hatad för att jag går mot Strömmen istället för med den, men det är okej. Jag är hellre hatad för att vara mig själv än att vara älskad för någon jag inte är. Jag är alltid sann mot mina känslor och håller aldrig tillbaka. Dom få gånger i mitt liv som jag försökt att lägga locket på och försökt att smeka andra människor medhårs så har det alltid resulterat i att jag gått ner mig i djupa depressioner. Jag har i mina djupaste faser i livet valt att skaka hand med mig själv igen och det är med det handskaket som välmåendet sakta växer till liv igen. När jag är ärlig mot mig själv och skiter i vad andra tycker känner jag mig som starkast. Jag vet att min ärlighet svider hårt många gånger, men jag är hellre rak och ärlig än att bädda in saker i rosa bomull i rädsla för att bli konfronterad. 

    Ärlighet och styrka är någon jag beundrar i människor. Jag tycker människor är som bäst när dom står upp för sig själva, vågar konfrontera livet. Jag inspireras av personer som vågar sticka ut och vara unika, som är sig själva och sina intressen trogna. Jag älskar att se när en ensam person ställer sig mot en grupp mobbare exempelvis, det är så jävla modigt och rätt. Jag älskar när en människa vågar ställa sig upp ensam i ett fyllt rum och säga ifrån när alla andra går med strömmen. Jag älskar när en ensam person kliver in i ett sammanhang iklädd i fjädrar med glitter när alla andra bär svart, grått och vitt. Ni förstår vad jag menar? Jag älskar helt enkelt när människor bara kör sitt race och skiter fullständigt i reaktionerna. Det viktigaste är att allt vi tar oss för i livet alltid ska kännas rätt för oss själva. Tveka aldrig på dig er själva, gå mot strömmen och kör ert race.

    Många i min närmaste omgivning har exempelvis reagerat på att jag visat för mycket hud på min blogg, eller att jag skriver ut om situationer som “dom” anser är privata… I don’t give a flying fuck. Jag är alltid ärlig i mina åsikter och känslor och förfinar inget bara för att jag bloggar. Och trots att jag är tvåbarns mamma så visar jag upp hud för att jag känner för det och är stolt över min kropp. Jag kommer aldrig skyla mig själv eller min kropp för att andra människor ska acceptera mig eller tycka mer om mig. Får jag människor att höja på sina ögonbryn, klia sina huvuden, eller koka av irritation – Då har jag lyckats att vara 100% ärlig, för det som provocerar folk mest är när folk släpper på alla normer och bara kör.

    // Peace

  • Debatt

    Cissi Wallin, jag kommer KÖNA sönder mina Dudes

    Något jag på riktigt river av mig håret av är såna som Cissi Wallin “super feminister” som går igång på det här med våra könsroller. Dom vill neutralisera våra kön och manipulera in i våra huvuden att det inte finns något hon eller han, utan att “hen” är det enda rätta.

    Jag spyr på ordet hen, det är de värsta ord jag vet. I min värld och många andras “större delen av världen” så finns det två kön “man och kvinna”. Att vi sen har olika sexuella läggningar är en helt annan sak. Det finns en liten procent människor som föds utan att kunna identifiera sitt kön och dom kallas intersexuell, men blanda inte ihop den procenten med “män och kvinnor”, för vi föddes med ett kön mellan benen som vi kan identifiera oss med. Att vi ska manipulera våra barn till att tro deras kön inte har ett namn är ju bara sinnessjukt enligt min mening.

     

    Att vara intersexuell innebär att man föds med inre system eller yttre könsdelar som inte är enbart manliga eller kvinnliga. Det gör att man vid födelsen inte kan avgöra barnets kön. Läkare använder ofta begreppet störd könsutveckling eller DSD, disorder of sex development.

     

    Bortsett från dessa intersexuella personer så har vi pojkar och vi har flickor. Jag är mamma till två pojkar och kommer aldrig någonsin att manipulera dom till att tro något annat. Charmen med oss människor är att vi är olika både till utseende och kön. Vi är skapta på två olika sätt för fortplantningens skull. Kvinnor och män skiljer sig åt på många olika sätt och det finns forskningar som bevisar det, det är alltså inte bara våra kön som skiljer oss åt.

    Jag blir så förbaskat trött på alla dessa extrem feminister som förvränger världsbilden och skriker rakt ut för att vi köper prinsessklänningar till flickor och fotbolls tröjor till pojkar. Låt varje förälder själv få avgöra vad som vill klä sina barn i. Dom flesta ser på sina pojkar “som pojkar” och flickor som “flickor”, och kommer aldrig kalla sina barn för hen. Vill föräldrar köpa blåa kläder till sina pojkar och rosa till sina flickor så är det inte din ensak. Du sitter och skriver i ditt inläggom presenten du fick till din 2 åriga pojke som fick dig att gå igång eftersom den var blå och hade texten dude på. Otacksamma människa, tacka för presenten istället och se det fina i att någon la sin tid och tanke på din pojke “förlåt din hen”.

    Mina fantastiska pojkar har snoppar, jag klär dom i pojk kläder och när dom växer upp kommer dom att dra på sig basröst och skägg. Jag kommer vara stolt att vara mamma till två fantastiska MÄN. Jag kommer däremot lära mina pojkar rätt och fel, lära dom att respektera alla människor för vad dom är. Jag kommer även lära dom att flickor / kvinnor är lika mycket värda som dom är och bara för dom är pojkar betyder det inte att dom har rätten att trycka ner andra könet. Jag ska inte behöva köns neutralisera mina pojkar för att vi har problem mellan könen, jag lägger hellre min tid och energi på att lära mina pojkar rätt värderingar som kan lösa de problemen.

    // Over and out från mamma till två POJKAR och kvinna till en MAN